Liten Vilse bakar semlor och lillasystern kommer med små knattar för att leka dagen lång. Sportlov, just det. Semlorna blev superba tack vare Kära syster, och trots att lillasystern tog fina foton på Vilse där hon ser mer eller mindre galen ut, kommer de sannolikt inte att publiceras.
Över en röd margrete-skål med pannkakssmet står vi sen och diskuterar senaste dokumenten. Vi hade en incident i förra veckan när Vilse körde lite högläsning av första sidorna i nya manuset vilket var en av årets höjdpunkter så här långt, och idag fortsätter Vilse helt enkelt med att kort göra reklam för de tolv sidor som hon knåpade ihop igårnatt.
Vilse flinar nöjt:
"Jo, jag lyckades få med lite av det där jätteroliga som jag dagdrömde om när jag skrev klart tvåan, det som händer veckorna efter tvåan tar slut."
Då tittar lillasystern på Vilse med lysande ögon och säger:
"Tänk vad som hade hänt om serien publicerats för tre år sen! Då hade inget av det här kommit med. Böckerna växer ju hela tiden!"
Hon har så himla rätt. Sen kommer man naturligtvis till en punkt när manusen blir överarbetade, men vi snackar fyra manus här.
Och de är inte klara.
1 kommentar:
Alltså, hade liksom förväntat mig att få se en bild med den beskrivningen, men okej då. Själv kände jag att det nog inte behövs fler semmelbilder på nätet idag, såatte...
Men det är ju FANTASTISKT att du hela tiden bygger ut historien till det bättre istället för att den ligger apatisk i väntan på utgivning. Och det är klart att den kan överarbetas, men det tror jag inte är risken här. Jag tror istället att du har en chans att visa förlagen precis hur bra din berättelse är och kan bli. *väntar själv med spänning på att texten ska börja tala till mig*
Du kan!
/A
Skicka en kommentar