torsdag 11 april 2013

Uppdatering: manusgenomläsning

På sidan 46 blev jag, trots att han är så ung i första boken, på nytt kär i min hjälte. Swoon!
Favoritmening (många, men den här kan jag outa): Det doftade av örter, vitlök och förväntan.
På sidan 59 fick jag tårar i ögonen. Det har aldrig hänt förut när jag läst första boken. Andra, tredje och fjärde, ja, men inte första. Wow.
På sidan 64 pirrar magen rejält. Iiiiih!
Bästa antites: Han var en lång, svart man, med kort, vitnat hår som alltid [...]
På sidan 103 börjar jag rysa ordentligt. Ett par sidor senare blir det gastkramande.

Det här bådar gott. Jag som trott jag skulle sucka ihjäl mig och vilja skriva om allt. Morsning korsning, vilken bra bok! Varför vill ingen ge ut den?

4 kommentarer:

Villeosagamamman sa...

Ja, varför? VARFÖR???! Nån tar väl sitt förnuft till fånga snart.

Unknown sa...

Håller med K, och får gåshud bara av att läsa det lilla du skrivit. Vet mkt väl vilka scener citaten är hämtade ur. Jag är ju trots allt ditt största fan. Måste nog läsa om ettan jag med ;)

Vilse sa...

Den stora upplevelsen som jag hade när jag läste manus igår börjar blekna till förmån för andra tankar. Omdömet ekar i öronen och jag börjar tvivla på att det är en bra idé att ge ut den här boken i befintligt skick.

Skit.

Kära Syster sa...

Man kan pilla med orden i all evighet va?
Men det ändrar inte det faktum att dina karaktärer kryper innanför skinnet och att berättelsen lever ett eget liv.

Låter olidligt spännande!

/A