torsdag 18 april 2013

Att skapa nya karaktärer och ny plot

Man kan säga att det händer inte översvallande mycket i det där nyskapade manusdokumentet. Det kryper fram och sniglar kör om på insidan.

Däremot växer synopsisdokumentet hela tiden. Karaktärerna mejslas fram och får tydligare drag, idéer till hur och när information ska presenteras föds konstant, och antalet lästa platsannonser och artiklar på wikipedia ökar explosionsartat. Det visar sig att varenda människa i den här boken sysslar med saker som jag inte vet något om, och researchen saktar ner lika mycket som den fyller ut.

Författaren suckar lite, otålig att skriva, men bestämmer sig för att minnas hur det var förra gången hon skrev något som inte ingick i trilogin och den färdigbyggda värld som följer med den. Just det. Startsträckan blir längre när allting är okänt.

Det som saktar ner allra mest är berättarrösten, som är ny, ovan och jättesvår. Trösten är att den lilla text som finns har lyckats med det som är beslutat: meningarna har hög densitet. Raderna är späckade med information. Jag försöker lära mig konsten att säga mycket på liten yta, helst utan att säga det, dessutom. Görlätt. Inte.

Tålamod, det övar jag på (för det har jag ju inte övat på tillräckligt under min förlagsväntan), men författaren vet att varje tanke leder någonstans, varje rätt ställd fråga producerar användbara svar och sinnets ocean är en oändlig källa att ösa ur.

Skagerakk och Kattegatt möts och slår emot varann, våg för våg, och sandkornen läggs ett och ett till Skagens udde och utan att ögat kan se det, växer Danmark hela tiden. 

På samma sätt växer min bok.


3 kommentarer:

Kära Syster sa...

Så. Himla. Vackert.


/A

Lunicrax sa...

Det later som forskning! Weeee! :)

Vilse sa...

Anna: Tack!

Theresa: Haha, med den lilla skillnaden att det jag ägnar min tid åt inte kommer någon till gagn på samma sätt som vetenskapen. :P