En bra fångst

Området kring kulturhuset tillika bibliotek har förvandlats till Körsbärsdalen i Nangijala. Försommaren brer ut sig över stan med färger ögonen glömt, ljus som värmer huden och dofter som påminner något som inträffat en gång i ett avlägset liv. Till och med vinden är ljummen. 

Efter en morgon av ovanligt elakartat självtvivel beslutade jag mig för att ta Busan och en tygkasse gamla deckare jag aldrig kommer läsa igen, och istället för att ta bilen ner till stan, promenera den halvtimme som det tar till fots och undersöka begreppet Bokbytardagen lite närmare.

Under de rosablommiga trädkronorna väntade Bokbytarbordet när jag halvsvettig kom fram. Vid första anblick fanns det inte mycket på bordet som lockade. Ingenting, närmare bestämt. Böckerna luktade som bokavdelningen på Röda korset och de äldre modeller av människor som skockades kring bordet luktade inte mycket bättre. Busan och jag gick in i biblioteket och vilade med att läsa högt för varandra, bland annat den undersköna Månulvarna som kom ut tidigare i vår, skriven av min illustratör-bekanting Malin Ahlin. 

Var sin Pigelin senare tänkte jag ge bokbordet en chans till innan vi lekte hink på spade på väg hem och nu hade bordet uppdaterats! Det första jag fick syn på var Little Bee som jag velat läsa jättelänge och genast åkte tygkassen fram. Sen hittade jag Nya Författarskolan av Göran Hägg och sen flöt det bara på. Tänkte att mamma säkert vill ha den där Marian Keyes om hon inte redan läst den och Musik och Tystnad hade blurben "En roman kan inte bli bättre än så här."

På det hela taget är jag mycket nöjd med min fångst. Bokbytardagen får tummen upp.