Ovanför min dator breder min värld ut sig i bildform. När tvivlet smyger sig på, sätter jag på min trogna skrivarmusik på hög volym och börjar prata med mina karaktärer, låter deras energi överföras till mig. Berätta vår historia, ber de enträget. Berätta den väl.
Lager på lager finns de där, bilder och utdrag, anteckningar, kärlek från de trogna läsarna, dikter och teckningar jag gjort själv i desperata försök att få se det som annars bara finns inuti.
Endast de som kommer hem till mig får se samlingen, och då vare sig jag vill eller ej. En del vet om att den finns och ber att få se den, andra ser den och undrar vad sjutton jag är för kuf.
Men dagens tillskott är jag särdeles stolt över. Länge jag har jag ritat och misslyckats, länge har jag klurat och sökt. Idag skrev jag ut, klippte och klistrade.
Säger inte mer än att jag älskar den. Mycket.
2 kommentarer:
Gillar mycket!
Själv får jag ryck där jag målar scenerier med vattenfärg. Alltid skevt perspektiv, alltid mycket färg, alltid svinkul.
/A
Vattenfärg! Den var ny. Jag håller mig till blyerts eller vid enstaka fall (två) oljefärg. Men det blir uselt. Jag har ingen aning om hur man blandar färger eller hur man ska bära sig åt för att färgerna inte ska blanda sig på duken på ett sätt som det inte var tänkt.
Mest blir det skrivaren och saxen. Det funkar rätt fint.
Skicka en kommentar