- Misslyckandet känns inte alls bättre när man sovit på saken, utan mycket, mycket värre.
- Håglöshet är ingen skön känsla.
- Det är en idiotisk idé att dela med sig av sin happy place till andra eftersom blir svårt att hitta rätt inuti när den inre tryggheten förvandlats till offentlig toalett.
- Det där blogginlägget som man hela tiden går och författar, där man ber bokens hjältinna om ursäkt för att man inte gjort hennes historia rättvisa, gör man rätt i att inte publicera.
- Det där svarsmejlet till förlaget är fruktansvärt svårt att formulera.
- Det finns alltid deppiga countrylåtar som beskriver hur man känner sig. Tack Brandi Carlile.
- Roliga, franska filmer som lockar skratt är mysiga att se med maken om kvällen, men förändrar ingenting och skratten bleknar lika fort som de kom.
- Fina mejl och påhejningar värmer.
- Det finns alltid fler förlag, det enda mindre och mer obskyrt än det andra.
- Att älta allting med sin lillasyster på telefon kan vara tungt, men ack så renande.
- Det finns alltid glad britpop att lyssna på i bilen som man bara måste sjunga med i. Tack Embrace.
- Osannolikt nog: de där nya sidorna som skrevs tidigare i veckan till tredje boken, var fortfarande bra och fick fortfarande sin författare att må bra när de lästes högt för nämnda lillasyster.
- Även om tyngder vilar över bröstet när man vaknar, kan dagen vända.
You're not alone, Embrace
5 kommentarer:
Bedrövelse och elände! Det finns verkligen inga ord som gör saken bättre, annars skulle jag uttala en magisk formel som kunde styra upp ögonabums! Å Hanna, jag får så ont i hjärtat av din kamp! På riktigt. Jag hoppas att du blir ordentligt ompysslad av dina närmaste i helgen. Härifrån kommer tusen kramar.
/A
Tack, allra finaste du. Vi hade en mysig kväll igår, jag och betaläsarna. Glömde fråga om det där med länderna... dryftade däremot förlagets omdöme ordentligt.
Ingen höll med.
Älskar att föreställa mig din grupp av betaläsare som en handplockad, namnlös skara som sitter i en halvring framför dig med svarta huvor uppdragna så man knappt ser deras ögon.
/A
Hahaha... Undrar vad de skulle säga om den beskrivningen. Låter aningen sekt-aktigt.
Kanske skulle vara konstruktivt.
Kanske skulle skrämma livet ur mig.
Nädu, Anna, svart huva kör jag inte med. Funderar på svart armbindel av sympati för Hannas oförtänta motgångar, men känns lite som att det lätt kunde missförstås.
/Katrin
Skicka en kommentar