Ibland ger man upp. Man suckar åt den blanka sidan och stänger sin laptop. Okejdå, du vann ikväll, tänker man och går och borstar tänderna. Dokumentet fick inte den där bryggan mellan det ena och det andra avsnittet som det var tänkt, trots att man använde den irriterande metoden att skriva dålig text i väntan på den bra, hellre än att inte skriva alls.
Men då händer det. När ansiktet är tvättat och barnens kläder till imorgon är hämtade från tvättstugan, när tänderna är blanka och rena och sängen ropar som allra högst.
Då kommer orden. Då kommer meningen som jag väntat på i två veckor.
Och då struntar jag i klockan, i sängen, i morgondagen, i allt. Då skriver jag, och jag ångrar mig inte, för jag vet att det är rätt beslut.
Nu är jag ett par genomläsningar från andra förlagsomgången.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar