lördag 19 januari 2013

Pryd?

Jag känner inget stort behov av att ha med en massa sex i mina böcker. Det finns ändå med, i mindre doser, och då inte för själva erotikens skull (nej tack) utan för att det säger något om personernas relation, vad de känner och tänker före och efter, hur de behandlar varandra. Sex är en del av livet och därmed också en del av litteraturen,  men det är inte med bara för att vara med.

I den här ungdomsserien som jag skriver är det däremot inte med. Dels för att åtminstone första boken riktar sig till så små barn som elva-tolv år och dels för att den magiska värld där böckerna utspelar sig har en lite annan syn på det hela än västvärlden har idag. Lite mer gammaldags kanske, precis som annat i världen också är gammaldags (som svärdsfäktning, för att ge ett exempel). 

Men i slutet på andra boken (där som jag är i min omskrivning) ska allting plötsligt bli romantiskt, efter det att paret i fråga gått som katt kring het gröt i två böcker. Skrivandet blir en balansgång eftersom det inte får bli för corny, samtidigt som läsaren faktiskt måste få gotta sig i det hela efter all denna väntan, plåga och spänning.

Tidigt i omskrivningsarbetet föddes en tanke, en händelse, som skulle få komma med i slutet, men nu när jag sitter här med mina slutscener inser jag att enda sättet (berättartekniskt) för denna nya grej att komma med, är att den hamnar nästan allra sist och det passar inte hundra med handlingen.

För att få ihop det hela finner jag mig själv i färd med att sitta och skriva ord som bh i den här boken och kände att jag rodnade. Eller rodnade gjorde jag ju inte, men jag rodnade lite å hjältens vägnar.

Det var inte en erotisk scen, knappt ens sensuell, men den var lite laddad på något vis. Ni hör ju: lite laddad, och jag kände det som att det inte alls hörde hemma. Märkligt!

I timmar gick jag runt och undrade om jag var pryd, men kände att det inte alls var förklaringen. Till slut insåg jag vad det rörde sig om: det var ett stilbrott mot resten av boken.

Ett stilbrott. Det finns en viss stämning i boken som här plötsligt bröts.

Det var det ena svaret. Det andra svaret (i all ärlighet) handlar om att jag värnar om mina hjältar. Mina älskade karaktärer som är så goda i all sin mänsklighet, får inte framställas på ett ovärdigt sätt. Något som för dem är fint och vackert, får inte bli tarvligt bara för att en läsare tränger sig på.

Kontentan: Jag vill ha värdighet i en kärleksrelation på papper. Jag är inte pryd för det. Jag tror tvärtom att litteraturen vinner på det.

6 kommentarer:

dorro sa...

Nä du är inte pryd. Bara ibland och beroende på vem du jämför dig med.

Kära Syster sa...

Håller helt med! Sex passar inte överhuvudtaget in i berättelsen jag skriver nu (däremot kan det hända att det måste in i nästa...). Jag har ju inte ens ett kärlekspar med. Eller jo, men inget som existerar i berättelsens nutid liksom. Så sex är inte aktuellt nej.

Tycker också att det måste avvägas noga om två karaktärer ska ligga. Precis som det måste avvägas om någon verkligen måste döda en annan eller andra starka känslor. Det blir lätt övertramp, det blir det.

/A

Vilse sa...

Dorro: Ibland? =)

Anna: Känns riktigt bra att vi är överens här. Jag håller med dig angående övertramp och jag tror som sagt att böckerna vinner på det. Ska läsaren får vara med, ska det återspeglas vackert, med ett visst mått respekt.

Lunicrax sa...

Tva veckor bara? Jag skulle vilja pasta att den heta groten funnits betydligt langre an sa... ! :D Blir valdigt nyfiken nu pa hur du kommer att avsluta det hela...!!! F o anser jag att du lyckas balansera det har amnet pa ett helt ypperligt satt.

Vilse sa...

Theresa: Två veckor? Jag tror du läste fel, två böcker står det (vet inte vad annars du kan syfta på.) Ja, ni som läser förstår jag blir nyfikna, men oroa dig inte, det kommer att bli bra och helt i samma linje som vanligt.

Angående din kritik (i originalverionen) till den där kyssen som inte får vara både liten och försiktig (om du minns att du sagt det), kan jag nu meddela att den kommer att bli varken eller. *ler* Inte efter allt som hänt, inte efter hur jag höjt laddningen genom hela boken. Hehehe... Lööööv.

Lunicrax sa...

LOL! Japp, jag laste definitvit fel. Och: weeeeeeeee!!!! Det later lovande! :D Ja, du har verkligen hojt laddningen ordentligt (men subtilt, mkt snyggt). Ser SA fram emot de sista kapitlena!!!