Saker och ting går bra. Jag får positiva reaktioner och det finns goda, vänliga människor som pushar för min bok. Jag studsar runt, går på moln och spelar harpa i förväntan. Tänk om det här faktiskt går vägen.
Jag har drömt om att bli författare sen jag lärde mig läsa och skriva i första klass. Det här är vad jag vill ha av livet. Att bli läst.
Att tämja det stora, farliga Förlagsmonstret har gått så mycket bättre nu än sist att jag helt glömt bort farorna. Plötsligt, så här mitt i natten, inser jag att jag står framför ett stort och farligt lejon, ett lejon med både klor och tänder, och allt jag håller i händerna är en stol.
Vad sjutton ska jag göra med en stol? Hur ska jag försvara mig med den?
Tänk om mitt manus inte är bra. Tänk om det inte alls är vad förlagen vill ha. Det finns ingen samtidsrealism, inga ungdomar som skär sig eller gör uppror mot sina föräldrar eller andra samhällsnyttiga aspekter som dagens ungdom kan behöva läsa om.
Det jag skrivit är en saga. En verklighetsflykt. En underbar plats av skönhet och godhet att vila tankarna på när livet suger.
Kommer någon att vilja ha det?
5 kommentarer:
Jag vill ha! Jag vill ha! Längtar efter att få läsa...
/Elin
Jag vill också ha verklighetsflykt från allt som suger! Jag KRÄVER det!
/Anna
Ni är mina favvosystrar, lätt! KRAM på er!
Eh... akta så inte dina riktiga systrar läser det här...:)
Kram på dig med, från oss!
Everyone loves a fairytale, så är det bara. Ha tillit till att detta kommer gå vägen kära vän! Kramar Helena
Skicka en kommentar