Invirad i julröd filt fryser jag ute på polarisen tillsammans med Bea Uusma. Bredvid mig sitter min man och skakar på huvudet åt kvinnoföraktet som Malala möter i sitt hemland. För en stund är barnen nöjda på övervåningen: sonen spelar pokemon med bästa kompisen och flickorna sminkar varandra inne i äldsta dotterns rum. Stolt kommer treåringen ner och visar upp julröda naglar.
Det är juldagen. Alla går i mysbyxor. Alla äter rester. Igår var det lockat hår och röd klänning och många timmars kökstjänst. Men inte idag. Vi har byggt ihop legosatser och installerat spännande äventyr på PS3an. För en stund får de vuxna försvinna in i julklappsböckerna vi köpt åt varann.
Men ändå händer det saker i mitt högst nystartade förlag. Igår, på självaste julafton, fick jag mejl av min redaktör. Jag undrar vad som gjorde att han hade tid med att skicka mejlet sådär vid ettiden, två timmar före Kalle. Är det hans fru som står för matlagningen ensam? Var de bortbjudna och han hade en stund till övers innan han skulle packa in paketen i bilen och åka? Jag vet inte. Jag vet bara att jag inte har råd med honom på det vis som han menar.
Fast jag ger inte upp. Inte alls. Jag har en lösning som skulle passa mitt manus som handen i handsken bara han går med på det.
Svarsmejlet är ännu inte skrivit. Han vet ännu inget om min briljanta idé. Det är ju juldagen vetja. Tror jag måste se på film snart och sen måste maken och jag surfa ut på turistinformation.
För titta vad jag fick i julklapp mer än boken:
Glöm inte kika in för årskrönikan kring nyåret. Till dess önskar jag er alla en lika underbar jul och mysiga, lugna mellandagar som vi avnjuter.
God fortsättning!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar