tisdag 21 januari 2014

Vilses spänningsmodell

Mitt äventyr i excel är över. Tabellen är klar och på tabellen följde naturligtvis ett diagram. Jag gjorde en graf också, men staplarna kändes mer talande.


Det här är vad jag gjort:

Först en kolumn med alla sidor från 1 till sista sidan. (Skriver man 1, 2, 3 och drar så gör excel jobbet sen.) Sen gjorde jag en kolumn för varje tråd jag kunde komma på i boken. Olika mysterier, viktiga förhållanden som utvecklas osv. Jag hade till exempel en kolumn som hette "Nya världen" eftersom en del av spänningen i just den här boken kommer av häftiga saker som händer/förklaras kring fantasyvärlden. Ni hänger med, va? En kolumn för varje tråd som ger spänning.

Sen är det bara att scrolla igenom manuset sida för sida och sätta ut en gradering från 1-10 på hur spännande just den tråden är på just den sidan.

Jepp. Det är vad jag gjorde. Snabba beslut och scrolla vidare.

1-10 är därför skalan till vänster i diagrammet medan bottenskalan alltså är sidnumren (här borttagna för att ni inte ska veta hur lång boken är).

Som ni ser stiger det vackert. Vi har två peakar, en i mitten och en i slutet. Det är alltid någon tråd som är spännande även om inte alla är det, men när det ökar i styrka ökar ofta antalen trådar, dvs när det hettar till gör det så på flera fronter samtidigt. Mycket bra.

Men ni ser problemområdet, va? Det som var anledningen till att jag påbörjade diagramprojektet. Det är lite glest före de ljusblå staplarna börjar komma. Mhm. Det syns. Det är verkligt. Men det ser inte riktigt så illa ut som jag trodde. Eller?

Det som Vilses modell gav som jag inte räknat med, var ett tillfälle när jag upplevde att det hoppar mellan staplar på ett ofördelaktigt vis. Det blir rörigt. Eller nej, inte rörigt, men spänningen tappar på att det handlar om för mycket på en gång. Detta är uppenbarelsen som jag inte hade sett lika tydligt annars och jag tror att om jag åtgärdar det här, kommer jag att åtgärda hela det där problemområdet vänster om de ljusblå staplarna.

Så. Det var allt. Mitt första, oslipade försök. Intressant, någon?

Ser inte helt fel ut, va?

4 kommentarer:

Lugn. Det ordnar sig. sa...

Vilken kul grej! Jätteintressant tycker jag, och ja, det ser ju bra ut. Mycket spänning hela tiden, men ändå så att det lugnar ner sig lite emellanåt. Det är ju också viktigt. Lycka till med problemområdena!

/Liv

Kära Syster sa...

Hurra! Så himla proffsigt! Jag kommer nog absolut inte göra såhär, men det är mycket tankeväckande. Hur ser man på sin dramaturgi liksom? Tack för att du delar med dig.

/A

Vilse sa...

Liv: Jag glömmer gärna det där med att det är okej att det få lugna ner sig. Det är inte utan att de där refuserna sitter i huvudet och viskar att manuset egentligen inte duger och så blir jag överambitiös.

Anna: Det är ju en barnbok/ungdomsbok. Det går ju faktiskt inte att jämföra hur viktigt läsdrivet är för ett barn som ska upptäcka läsning jämfört med i en roman för såna som vi som läser ut allt oavsett hur segt det är. Jag tror inte modellen är för alla, men jag är ändå glad att jag gjorde den. Den har, svart på vitt, gett mig tillbaka en tro på mitt manus förtjänster när jag började tvivla.

ODYSSEA sa...

Wow, vad intressant! Stigande spänning helt klart, ingen kommer kunna lägga ifrån sig boken. Tack för att du delar med dig, inspirerande!