I levande mörker är korrekturläst. Fyra gånger. Kommentarerna har drällt in med åsikter på språkriktighet och småfel. Vissa saker har ändrats direkt och andra har debatterats. Svårast var några luriga fall av de/dem som en annan tycker en skulle ha koll på som svensklärare, men ändå visste ingen i staben. Till slut visade det sig, på Umeå Universitets språksida, att båda var korrekt! Båda går bra! Inte konstigt att ingen kunde bli klok på det.
Exempel: Ensam och utskälld av de/dem som borde stå upp för henne ...
Över ett tjugotal sådana meningar har jag rivit mitt hår. De/dem står i objektsposition och borde vara dem, men med som-satsen (som medför subjektsposition) ändras spelreglerna och jag har inte kunnat höra vilket det ska vara. En sån märklig känsla! Att bli plötsligt tondöv för sitt eget modersmål.
Föreställ er då min lättnad när jag fick veta hur det låg till och kunde gå igenom samtliga fall och fritt välja olika former beroende på vilket jag ville lyfta i just den meningen och veta att jag inte bröt mot några regler!
Men vi har skrattat också. Eftersom såna här bloggar går ut på att bjuda på sig själv är det just vad jag tänker göra.
Vilse presenterar därför De Roligaste Korrfelen i I levande mörker:
Hon lyssnade med störa öron.
Kommentar: O, nej! Hade hon fått störa öron? Det kan aldrig vara bra.
Ändrat till: Hon lyssnade med stora öron.
Att kunna se alla plaster i Den Goda Cirkeln.
Kommentar: Nej, vad säger ni? Var hon så magiskt mäktig att hon kunde se all plast? ALL plast? SAMTIDIGT?!
Ändrat till: Att kunna se alla platser i Den Goda Cirkeln.
... hundratals andar med militär träning ...
Kommentar: Ta betäckning, tydligen finns det hundratals andar och de är inte vilka som helst, de har militär träning också!
Ändrat till: hundratals andra med militär träning.
I öronvrån log Iam.
Kommentar: Hur bär han sig åt för att göra det? Nog för att Iam är bra på mycket, men det här tar nog priset.
Ändrat till: I ögonvrån log Iam.
Vi undviker att röra oss åt ditåt.
Kommentar: Åt ditåt, alltså? Vid Serena, vad specifik du blev plötsligt.
Ändrat till: Vi undviker att röra oss ditåt. *karaktär pekar*
3 kommentarer:
Åh, bra jobbat!
Det är verkligen spännande det där med de/dem. Det cirkulerade ett litet test om de/dem på facebook för ett litet tag sedan och då fick jag samma aha-upplevelse. Jag lyckades få alla rätt, och blev först mycket kaxig, men sedan kom jag på varför och då blev jag lite mindre kaxig. ;-) Jag klarade mig enbart på att jag INTE kan någon grammatik. Det här som du skriver om med subjekts- och objektsposition är sådant som jag inte har en aning om. Jag går helt och hållet på hur det låter, något slags ord-musikalitet. I fallet de/dem tror jag det är lättare.
Men alltså, någonting som jag däremot skulle få noll rätt på är korrekturläsning. Jag fick läsa dina exempelmeningar här ovanför fem gånger vardera innan jag såg vad det faktiskt stod. Min hjärna översatte helt på eget bevåg till vad det borde ha stått, trots att jag visste att något skulle vara fel...
Lycka till med resten av slutspurten! Hur gick det förresten med det strulande omslaget?
/Liv
Hahahaha, är det där de verkliga kommentarerna alltså?! Inte klokt hur kul dina korrläsare uttrycker sig!
Och de/dem: hade förstås ingen aning. Men nu har jag alla svar.
/A
Liv: haha, nej då ska du nog inte extraknäcka som korrekturläsare. Är det likadant med all text? Jag tänker att det måste försvåra doktorerande ..?
Omslaget strulade ordning på sig! nu återstår den plågsamma väntan att få de färdiga böckerna och se att allting blev som det skulle.
Angående de/dem: jag gjorde som du när jag skrev, men när jag fick tillrättavisningar blev jag tvungen att tänka efter eftersom det inte är något jag vanligtvis gör fel på (läs: aldrig). Men som tur var, hade jag inte gjort fel.
Anna: Haha, nej. Kommenterarna på bloggen är vad jag tänkte när jag läste korrfelen och garvade halvt ihjäl mig.
Skicka en kommentar