Addendum

Jag tror inte ni förstår hur lättad jag var igårkväll, men ååh. Så lättad!

På Debutantbloggen skriver jag idag om en ny vändning i bok3 i Berättelsen om Lianne. Jag har skrivit ganska många sidor på denna vändning men jag har säkert tre gånger så mycket kvar. Det är en ordentlig smäll, om vi säger så.

I ett par veckor har jag burit på detta nya alldeles själv. En sådan märklig känsla. Böckerna har funnits i så många år och samtalen med alfa- och betaläsare har varit många. Allt har ju legat klart. Alla vet allt om allt. Tills nu. Något är bara mitt igen och har varit det i över ett halvår. Något helt nytt som ingen vet om är på väg ut ur mig och bokens hjältar är ... förtvivlade, rent ut sagt.

Men igår var lillasyster här. Jag visade Seans ritningar på det beryktade omslaget till tvåan, jag visade läsarbrev och allt annat som uppfyllde mig. Vi pratade om annat också förstås. Men sen. Sen kunde jag inte hålla mig. Jag läste mina sidor högt för den stackarn. Hon kastades rakt in i mitten/slutet av bok3 och en händelseutveckling som var sprillans ny. Barn lekte på en annan våning och ibland i samma rum som oss, men vi var inte där. Vi var på Kändo Slott.

Sen pratade vi. Dryftade varje liten aspekt av vad det här nya har för konsekvenser för fjärde boken och var rörande överens om att ingenting behöver skrivas om i Fyran pga av detta: det nya bara förstärker och fördjupar det som redan finns.

Jag är så lättad! Jag flyger på moln. Om jag skulle gå och dö nu, finns det någon vet vad jag hade för planer för det som inte är utgivet än. Så. Himla. Tryggt!

Dessutom har lillasystern godkänt det hemska. Grön gubbe och stora tummen upp.

Vilse Förlag slår upp portarna

Nu öppnar Vilse Förlag portarna för lektörsuppdrag!

Ditt skönlitterära manus får en noggrann genomläsning med gedigna kommentarer inom områden som språk, karaktärisering och berättande. En lektörsläsning kostar 4000 kr inkl moms, men nu under november erbjuds 30% rabatt. 

Jag som läser ditt manus har bred utbildning inom språk och litteraturvetenskap samt erfarenhet av textbearbetning inom olika områden. Jag kan vara det öga som din text behöver för att växa ytterligare. Jag visar vad du gör rätt och kan utveckla samt vad som brister och kan förbättras. 

Vid intresse hör av dig till hanna @ lianne.se

Det som värmer allra mest

Trots dunderförkylning tog jag mig till systerns fest för att, ja, hon fyllde 30. Och det gör hon bara en gång. Och hon är min lillasyster, den sista att fylla 30, och hon har väntat länge på det. Och jag älskar henne så mycket att jag till och med pysslat för hennes skull, jag som avskyr att pyssla. 

Jag står och förser mig av osten. Gäster som anlänt lite senare tar mat. Någon smyger upp bakom, lägger armen om mig och viskar: Hur mycket ska du ha för att jag ska få läsa tvåan nu?

Jag vänder mig om och skrattar. Det är systerns käraste vän Herr S. Herr S håller på att läsa Ljus som varit dolt och är så full av tankar att han sprutar ur sig. 

Först måste han peka på mig och säga "Fy, dig!" för det som hänt i boken som inte fick hända. Sen måste han säga att han aldrig läst en bok med så trovärdiga karaktärer. 

Det faktum att det är den vanligaste kommentaren jag får, är ett själens balsam. Dessa häxor som är så verkliga för mig, framgår alltså som verkliga även för andra.

Sen kommer Herr S mest engagerade åsikt: han berömmer Iam. Iam är trovärdig, Iams utveckling genom boken inspirerar honom så till den grad att han berättar hur han använt det som butikschef på sina anställda (!). Sist men inte minst älskar han Iams bröder, för att de är verkliga, för att han känner sig hemma med dem.

Herr S själv har fyra bröder och inga systrar. 

Jag har bara en bror.

Ändå tycker Herr S att min gestaltning av en familj med bara pojkar är trovärdig.

Jo. Kan vara den läsarreaktion som värmt allra mest. 

Så här långt.

lianne.se

Ni kikar väl in på lianne.se ibland? Seriens samlade hemsida med massor av spännande att läsa, se och lyssna på. Den uppdateras också. Oftare än Vilse.

Idag till exempel tipsar lianne.se om att man kan enkelt kan rösta på Ljus som varit dolt i Bokjuryn eller bara skriva att man tycker om den. 

Kika in här, vettja. Lianne.se som sagt. Det är där det händer.

Förvirrande ungdomsfilmer

Man är ju svensklärare på gymnasiet. Man vill ju hänga med. Så man läser Fault in our stars och ser på Divergent på fredagkväll.

Och blir förvirrad.

Varför hånglar tjejen med sin egen bror?

Augustus/Caleb och Hazel Grace/Tris

Pojkvän/flickvän i ena filmen och bror/syster i andra.
Och filmerna kom ut samma år.

Till samma målgrupp.

Svävar än

Väger upp mitt minst lästa inlägg på Debutantbloggen med en notis här som avslöjar att jag tappat all sans och alla tidsbegrepp och beslutat mig för att börja skriva scener som är några av de mest smärtsamma i hela serien. 

Den nya vändningen i trean ska få möta papper och kläs i ord. 

Långsamt.

Aldrig har vi mött våra hjältar i större misströstan.

Tvivel gör mer ont än sorg.

Uppdatering: Det blev 900 sagolika ord och sen blev klockan ett. Nu hoppas jag Lianne låter mig vila.

Så. Himla. Duktig.

Äldsta dottern har en bästis som är ett par år äldre än henne. Vi kan kalla bästisen för I. I har hejat hela sommaren åt varje framsteg med bokvideo och omslag och troget väntat på boksläppet för att få läsa själv. I har tagit för självklart att hon kommer älska Ljus som varit dolt eftersom hennes bästis gör det.

Nu håller hon på att läsa. I måndags kom hon hem och visade en datorgjord faktapresentation som hon ska visa i skolan när den är klar. (Den är inte klar eftersom hon inte läst hela boken än.)

Idag kom hon hit och sa: "Hanna, nu vet jag äntligen vad Tellum är! Onkel Elli berättade om paraden på Jonnadagen!"

Hjärtat stannade till. Huvudet tänkte: Det heter inte Tellum, utan Telum och onkeln heter inte Elli, utan Eli.

Men munnen höll tyst. Munnen log och sa: "Åh, vad roligt!" Sen pilade I upp på övervåningen, med sin läsarbild av boken och världen intakt, utan min klåfingriga inblandning.

Duktigt, va?

Fast tydligen inte så duktig att jag behöll det helt för mig själv.